Utbildning och arbete
Jag läste en artikel av Jack Ma (Ma Yun), internetsidan Alibabas grundare, att vårt utbildningssystem måste förändras eftersom robotarna kommer att ta hand om en stor del av rutinarbeten i framtiden och jag är helt av samma åsikt.
Mycket av det som lärs ut idag är anpassat till en alltmer krympande arbetsmarknad och vi måste inse att alla de som växer upp idag inte kommer att arbeta inom de "traditionella" yrkena. Ett bra exempel är bilindustrin som enligt den här hemsidan ökat sin produktionseffektivitet med 50 % mellan 1980 och 2009. Ett annat exempel är flygindustrin där bokning, incheckning och bagagehantering sköttes manuellt ännu för tio år sedan medans det mest i dag görs av resenären själv.
Så vad ska vi sysselsätta alla med i fortsättningen?
Jag tror inte att vi kan hitta arbete åt alla och det märks redan idag genom ungdomsarbetslösheten i Finland och andra EU länder där statistiken visar att cirka var femte ungdom var arbetslös år 2016. Vårdsektorn kommer fortsättningsvis vara expanderande eftersom åldersstrukturen ändrar och det blir större antal äldre personer med högre vårdbehov. Troligen kommer också yngre personer att behöva mer vård på grund av fetma och brist på motion.
Men alla vill eller kan inte arbeta inom vårdsektorn, dessutom är denna mestadels finansierad genom allmänna medel. Hur ska dessa medel genereras om vi inte har en stor arbetande medelklass som kan beskattas? Medborgarlön i all ära men varifrån ska pengarna tas? Det här helt tydligt att ett enskilt land eller en region inte kan beskatta kapitalet. Om någon höjer företags- eller kapitalbeskattningen så flyttar dessa till någon mindre nogaräknande stat som har lägre skatt.
Detta har vi sett otaliga exempel på de senaste åren; Luxemburg för något år sedan, Panama dokumenten år 2016, Irland och nu senast Holland som i slutet av 2017 minskade bolagsbeskattningen avsevärt.
En lösning kunde vara ett beslut från G20 länderna att inte göra affärer med länder som lockar till sig företag genom att erbjuda lägre beskattning.
Rederiverksamheten fungerar efter samma principer; de som kan erbjuda lägre kostnader får större handelsfartygsflottor och andra får färre fartyg under sin flagg. Ett bra exempel är de svenska rederierna som under en längre tid flaggat ut fartyg till bland annat Färöarna(!) som har ett internationellt handelsfartygsregister.
Nu har i och för sig trenden svängt gällande Sverige eftersom man genomfört så kallad tonnagebeskattning från och med första januari 2017 och man ser nu att en del rederier återflaggar sina fartyg.
 |
| Ankare utanför Ålands sjömansskola |
Så vad ska vi sysselsätta alla med i fortsättningen?
Jag tror inte att vi kan hitta arbete åt alla och det märks redan idag genom ungdomsarbetslösheten i Finland och andra EU länder där statistiken visar att cirka var femte ungdom var arbetslös år 2016. Vårdsektorn kommer fortsättningsvis vara expanderande eftersom åldersstrukturen ändrar och det blir större antal äldre personer med högre vårdbehov. Troligen kommer också yngre personer att behöva mer vård på grund av fetma och brist på motion.
Men alla vill eller kan inte arbeta inom vårdsektorn, dessutom är denna mestadels finansierad genom allmänna medel. Hur ska dessa medel genereras om vi inte har en stor arbetande medelklass som kan beskattas? Medborgarlön i all ära men varifrån ska pengarna tas? Det här helt tydligt att ett enskilt land eller en region inte kan beskatta kapitalet. Om någon höjer företags- eller kapitalbeskattningen så flyttar dessa till någon mindre nogaräknande stat som har lägre skatt.
Detta har vi sett otaliga exempel på de senaste åren; Luxemburg för något år sedan, Panama dokumenten år 2016, Irland och nu senast Holland som i slutet av 2017 minskade bolagsbeskattningen avsevärt.
En lösning kunde vara ett beslut från G20 länderna att inte göra affärer med länder som lockar till sig företag genom att erbjuda lägre beskattning.
Rederiverksamheten fungerar efter samma principer; de som kan erbjuda lägre kostnader får större handelsfartygsflottor och andra får färre fartyg under sin flagg. Ett bra exempel är de svenska rederierna som under en längre tid flaggat ut fartyg till bland annat Färöarna(!) som har ett internationellt handelsfartygsregister.
Nu har i och för sig trenden svängt gällande Sverige eftersom man genomfört så kallad tonnagebeskattning från och med första januari 2017 och man ser nu att en del rederier återflaggar sina fartyg.
Kommentarer
Skicka en kommentar